Svar: Håller med om att det borde man också informera om. Det kommer nog i ett annat inlägg; just nu kände jag mest för att skriva att det är fel och vad jag tycker om de som bär päls. Men jag planerar att skriva fler inlägg angående både päls och kött!
Angående borderline. Vad sjukt av dem att säga så där till dig! För det första brukar man extremt sällan ge diagnosen till någon under 18, egentligen SKA man inte göra det, och det är som jag förstått det också rätt sällsynt att ge den till någon under 20 men det händer. Medicin kan aldrig göra en frisk från borderline tror jag och har jag hört. Det kan lindra symtomen, men det botar en inte. Man måste lära sig att hantera sina känslor och såna saker. Sen är det ju sant att många tonåringar har just de symtomen som borderline har som kriterier. Det är ju därför man inte ska sätta diagnoser på unga människor!
Läkare & psykologer kan verkligen vara diagnosälskande, träffade en gång en läkare som efter två minuter kunde bedöma att jag var deprimerad. Anledning? För att jag satt och grät över ett bråk. Sånt ingår ju i livet, det måste inte vara sjukt, men hon såg det kanske som en enkel lösning att skriva ut SSRI åt mig och ställa diagnosen depression. Annars har jag ingenting emot diagnoser, jag vet att jag inte är min diagnos bara för att jag uppfyller kriterierna för den. Jag har en diagnos, jag är den inte och jag identifierar mig inte genomgående med borderline eller de andra diagnoser jag har, men de har hjälpt mig att förstå mig bättre och även få rätt (förhoppningsvis) behandling. I början var det förvirrande och jag såg ner på mig själv som var en "sån", men jag har lärt mig att acceptera det jag har, att det är en del av mig även om det inte är hela jag. Jag tror att det har varit till väldigt stor hjälp för mig att få en diagnos.
1 comment:
Ahw, cute!
Svar: Håller med om att det borde man också informera om. Det kommer nog i ett annat inlägg; just nu kände jag mest för att skriva att det är fel och vad jag tycker om de som bär päls. Men jag planerar att skriva fler inlägg angående både päls och kött!
Angående borderline. Vad sjukt av dem att säga så där till dig! För det första brukar man extremt sällan ge diagnosen till någon under 18, egentligen SKA man inte göra det, och det är som jag förstått det också rätt sällsynt att ge den till någon under 20 men det händer. Medicin kan aldrig göra en frisk från borderline tror jag och har jag hört. Det kan lindra symtomen, men det botar en inte. Man måste lära sig att hantera sina känslor och såna saker. Sen är det ju sant att många tonåringar har just de symtomen som borderline har som kriterier. Det är ju därför man inte ska sätta diagnoser på unga människor!
Läkare & psykologer kan verkligen vara diagnosälskande, träffade en gång en läkare som efter två minuter kunde bedöma att jag var deprimerad. Anledning? För att jag satt och grät över ett bråk. Sånt ingår ju i livet, det måste inte vara sjukt, men hon såg det kanske som en enkel lösning att skriva ut SSRI åt mig och ställa diagnosen depression. Annars har jag ingenting emot diagnoser, jag vet att jag inte är min diagnos bara för att jag uppfyller kriterierna för den. Jag har en diagnos, jag är den inte och jag identifierar mig inte genomgående med borderline eller de andra diagnoser jag har, men de har hjälpt mig att förstå mig bättre och även få rätt (förhoppningsvis) behandling. I början var det förvirrande och jag såg ner på mig själv som var en "sån", men jag har lärt mig att acceptera det jag har, att det är en del av mig även om det inte är hela jag. Jag tror att det har varit till väldigt stor hjälp för mig att få en diagnos.
Post a Comment